Värdet av detaljer, några tankar om rummets och bemötandets betydelse för resultat

Alla helheter består av många små delar. Pratar vi om ledarskap ur ett lärandeperspektiv handlar det om allt från möbleringen av rummet till hur du bemöter dina deltagare.

Så, vad har mina deltagare och kollegor för likheter med en trave ved? Minst en! Och, det är att alla är olika. Om jag som ledare eller utbildare vågar bjuda in olikheterna så blir det väldigt tydligt att helheten blir stabilare och flexiblare.

Jag skriver ”vågar bjuda in” för det är från min erfarenhet både det mest skrämmande och det mest effektiva för att engagera och få resultat. Att ställa en öppen fråga till en grupp och sedan vara trygg i att det kommer svar drar igång adrenalinpumpen.

Min upplevelse av tid den första gången jag gjorde det medvetet och hade bestämt mig för att bita ihop läpparna och sitta på mina händer tills något hände i gruppen var annorlunda. Det tog säkert inte mer än en halvminut innan responsen kom men vilka långa sekunder.

Resultatet blev som du säkert redan räknat ut bättre än jag hade kunnat planera själv.

Samtal i skogsfloatingrummet

Att få visa Skogsfloating för en grupp utbildare som ser potentialen för samtal genom att uppleva processen är skönt. Det var en liten grupp från Sisu inbjudna av Vann Spa Hotell Konferens som dök upp en sensommarkväll för att få uppleva vad uterummet kan bidra med.

Efter incheckning samlades vi utanför Vanns entré i solskenet. Utcheckning från tidpassning och uppkoppling, klockan i fickan och mobilen i flygplansläge, onåbar. Nu kan vi börja resan mot naturlig härvaro. En promenad på knappa kilometern med några stopp för att synliggöra och dela vad vi ser och upplever. Enkelt, effektivt.

Framme vid skogsfloatingrummet presenterades en fråga som inte skulle besvaras direkt utan få ligga och skvalpa i bakhuvudet under skogsfloatingstunden.

Ibland kommer svaren direkt och oreflekterat, ibland inte alls men låter man frågan få leva sitt eget liv kan man hitta oväntade lösningar. I skogsfloatingrummet leddes gruppen in i en stund av naturlig härvaro, att bara-vara-tid.

När de välkomnats tillbaka och återvänt i egen takt lyftes frågan och det blev ett livfullt samtal. Det är intressant att följa hur samtalet hoppar på ett friare sätt när intrycken är ostrukturerade och oförutsägbara. Det får vi på köpet i skogsfloatingrummet.

Läs mer om Skogsfloating

Ledarskap är mer än yta

 

Vacker dörr med blommor

Ledarskap är mer än yta. Under kursen Holistic Leadership Development tittar vi på vad det är under ytan som påverkar den.

 

Du får vad du ser är ofta sant men vad händer när du går in i en organisation där ytan glänser men det visar sig att de underliggande lagren inte är lika fina?

Ytan grundas i vad som finns bakom. En nymålad fasad kan dölja kan dölja en murken vägg, ett tag. Så är det med ledarskap också. Det första intrycket kan vara professionellt men över tid kan det visa sig att organisationen eller individen är i obalans. Den tillfällige besökaren kanske inte märker något men den som återkommer regelbundet eller går in i ett långvarigt samarbete märker det och kommer att påverkas.

När du är i en obalanserad organisation kanske du inte ser hur du själv både påverkas och påverkar. Allt ledarskap börjar i dig själv och hur du bemöter andra. Hur du bemöter andra kan du få återkoppling på från människorna runt dig men hur får du återkoppling på bemötandet av dig själv?

Kursen Holistic Leadership Development hjälper dig att se hur du reagerar och vad du kan göra för att utveckla ditt ledarskap och ledarskapa på ett mer medvetet sätt. Hitta ditt eget sätt att få med hälsa, plats, glädje, mål i ditt ledarskapande och i din organisation. Att få en djupförståelse för hur du tänker och reagerar förbättrar troligen både ditt eget ledarskap och organisationens resultat.

Kontakta oss

 

 

Utrymme – en nödvändighet för ledarskap

Samtal i granitlandskap, Bohuslän

Utvecklande samtal med gott om utrymme.

För att få plats måste man skapa plats. Så står det på en tavla inne på en väns kontor. Han och hans kollegor bygger utställningar och då handlar det om att få in mycket information på en liten yta men ändå behålla översikten. För en ledare handlar det delvis om samma sak – att skapa utrymme och distans för att kunna se helheten.

Jag behöver utrymme i tid för att kunna reflektera över hur mitt sätt att leda påverkar människorna runt mig och vidare i hela organisationen. Allt beror naturligtvis inte bara på en enda individ men allt börjar där, med exemplets makt. Genom att leda mig själv på ett hållbart och balanserat sätt så kommer det att påverka mitt sätt att leda andra i en organisation. Med andra ord skapas en organisations kultur och dess framgång i grunden av hur vi bemöter varandra.

I midsommarveckan (18-21/6) finns det möjlighet att upptäcka och utveckla ditt ledarskap ur ett holistiskt perspektiv. Vi bor på Ramsviks övergård och rör oss i det bohuslänska kustlandskapet som vi använder för att skapa situationer för lärande och reflektion. Utrymmet och förutsättningarna finns för att dyka djupt i ditt eget ledarskap och arbeta med frågor som berör både person och profession.

Läs mer och boka

Tankar från en tanketur

Utsikt över snötäckt sjö från en tanketur

Utsikt från en plats för tankar.

När tog du en tanketur senast? Jag vill gärna tro att du gjorde det alldeles nyss och att du sitter med rensade tankar och laddade batterier.

Själv sitter jag i lä och solsken på en sommarväntande badplats. Tankar och reflektioner ackompanjeras av Talgoxens kärlekskranka visslande, hundskall på långt håll och lite skogsbruksljud. En skön blandning, helt enkelt.

Mina tankar och reflektioner blandas och påverkas av de intryck som pockar på uppmärksamhet. En stund rör de sig mot arbetsrelaterad problemlösning, en stund mot vilda framtidsplaner och en stund mot något helt annat. Det där helt annat är en omskrivning för naturlig härvaro, en stund att bara vara.

Naturlig härvaro är viktigt för mig. Det är när jag bara är här och nu som jag både kan ladda energi och låta tankarna fara fritt. Mot en solig vägg händer det nästan av sig självt. Men, jag måste ge mig själv tillstånd att bara vara här och nu. Att släppa kraven på att fixa den sista listen, svara på det senaste mailet, att… Och det låter ju enkelt, eller?

Med några enkla knep kan man lura sig att hamna i tillståndet här och nu även när förutsättningarna är annorlunda. Att spara bilden och känslan från den där bänken vid badplatsen tillsammans med någon form av trigger är ett sätt. En trigger kan vara att knyta handen så hårt du kan, räkna till tre, låt handen slappna av – och vips har du flyttats dit. På det här sättet kan du få några värdefulla minuter mitt en hektisk vardag. Några minuter som gör skillnad för dagens fortsatta arbete.

Pratpromenad och skogsfloating med Må bra-tema

Isglacerad strand

Nedisning tvingade oss att ändra planen.

Tanken var att berätta om Metallarna som flöt ut i Skogsfloating men istället blev det Metallarna som halkade in. Under natten var det rejält kallt med snöfall, framåt morgontimmarna steg temperaturen och snöfallet övergick i regn. Kalla vägbanor förvandlades till isbanor.

I skogen där jag förberedde för skogsfloating, fika vid elden och en pratpromenad var det inga problem. Men, den plogade gångvägen från hotellet till skogen blev oframkomlig. Det gjorde att vi tog beslutet att göra något inne istället. Tänk om, tänk nytt, tänk snabbt.

Temat för eftermiddagen var ”Må bra” så det var bara att spinna vidare på det. Erfarenheten säger mig att kunskapen finns i gruppen ­– det gäller bara att släppa fram den. Och det var ju redan tanken med pratpromenaden så egentligen var det bara platsen och möbleringen som behövde justeras. Från ute till inne.

Från en ring till en annan. När grupper samlas ute är den naturliga formen en ring. Den fungerar lika bra inne men behöver stöd genom möbleringen av rummet. När den är löst flyter samtalet som i vilken ringsamling som helst, lite öppnare, lite mer tillåtande. Nåja, lite hjälp på traven kan behövas men det handlar mest om att ge en gemensam riktning. Riktningen kan vara ett par enkla men öppna frågor att reflektera över för att sedan dela i en större grupp eller bygga på med fler reflektionsingångar.

Pratpromenaden med Må bra-temat förvandlades till pratstunder på valfri plats. Först i par, sedan i lite större grupper för att avslutas i helgruppen. Många klokheter kring sätt för att må bra lyftes fram och delades. Några nya insikter kanske drogs men framförallt sattes det ord på hur man själv gör och hur andra gör för att må bra. När man sätter ord på känslor eller vaga kunskaper blir de synliga och möjliga att hantera.

Med kunskap om vad jag mår bra av kan jag medvetet förbättra mina förutsättningar att må bra över lång tid. Det påverkar både privatliv och arbetsliv, mig själv och mitt umgänge positivt.

Ledarskapstankar från uteköket

Matlagning kring elden vid spegelblankt vatten

Matlagning kring elden

Mat är en viktig del av en learnshop, oavsett vilket ämne den handlar om. Köket är också en bra plats för att utveckla ledarskap och lagarbete. När man jobbar i köket kan man iaktta vilka som tar ledningen, vilka som är bra på att följa och vilka som kommer med kreativa lösningar. Det är en bra plats för att iaktta sig själv och hur man hanterar olika situationer, särskilt när det blir trångt och rörigt. Fokuserar man på sin egen uppgift eller försöker man övertyga andra om det bästa sättet att göra saker? Tillåter man kreativa lösningar eller har man behov av att följa receptet exakt?

Ledarskap och samarbete tränas inte bara i köket utan överallt där man lagar mat tillsammans. Ute runt elden behöver arbetet fördelas, man behöver vara överens om i vilken ordning man gör saker för att allt ska bli färdigt i rätt tid.

Det finns ögonblick när man som arbetsledare kunde ingripa men väljer att inte göra det eftersom man då tar bort en erfarenhet från andra. Sådana ögonblick kan vara när någon hävdar ett ”rätt” sätt att göra saker på, men får lära sig att motparten har sitt eget ”bästa” sätt som visar sig fungera lika bra. Det kan även vara att se hur några i en grupp åtar sig en uppgift och går iväg och gör den utan att kolla att det de gör blir färdigt samtidigt som resten av maten. Det finns grupper där ingen vill ta ledningen och göra arbetsfördelning och tidsschema och det finns grupper där ingen vill följa när någon tar ledningen. Sådana grupper kommer att ha problem att bli färdiga i tid och får se andra grupper äta sin lunch medan deras bara är halvfärdig.

Kreativitet hör ihop med matlagning och det är inget som säger att man behöver följa instruktioner slaviskt, bara för att man fått dem. Man lär sig av erfarenhet att se hur man kan ändra så att det passar situationen, t ex genom att fördela äpplepajen i fler formar så att den blir fortare färdig eller vända på en låda för att skapa ett bord. Man lär sig också av erfarenhet att låta någon ta ledningen för att det går fortare att pröva ett sätt att arbeta än att en massa personer ska hävda att deras sätt att jobba är så mycket bättre. Det ger också träning i att leda, för när ingen tar ledningen, så måste faktiskt jag ta ansvar för att leda så att vi inte får gå hungriga hela dagen.

Eiwor Backelund Jacobsson
GC Tools

 

Energirika fritidspedagoger inspireras

Värme i kyla, en skön kontrast.

En grupp full av fniss och energi droppade in på Bäckeskolan en stund efter solens nedgång. Solen försvinner tidigt så här års… Men, med fyra, fem cm snö och gatubelysning så vi hade både material att jobba med och reflekterat ljus att lysas upp av. Temat för kvällen var att skapa gruppkänsla och att lära känna varandra lite bättre. Några är nära kollegor medan andra har man bara sett ansiktet eller hört namnet på. Vinsten med en gemensam start och att veta mer än bara namnet på de andra i gruppen är att gruppmedlemmen vågar öppna sig lite mer. Gruppen får oftast en mer tillåtande atmosfär där man vågar säga och göra saker utan att utsätta sig för en, upplevd, stor risk.

­­­­Vi samlades i uterummet, rummet vi själva skapar där och när det behövs. De flesta skulle nog kalla det för att samlas i en ring. I mina ögon bildar ringen av människor en vägg mot omgivningen på samma sätt som husets vägg gör det, alltså har vi skapat oss ett rum. Rummet ger möjlighet till närhet, fokus och tar bort en del intryck från allt som händer runt omkring.

Ett rum kan användas till mycket. Det kan användas för förvaring eller vila eller för att stänga in energi som i ett förbränningsrum. Vi använde rummet till att skapa närhet och för att fokusera energin åt ett gemensamt håll.

Det gjorde vi genom en enkel berättelse som fick oss att övningsköra utan bil och att bli stående i trängseln på en spårvagn. När vi började berättelsen stod vi lite avvaktande längs rummets väggar men efter den korta berättelsen som ledde oss genom några korta, sammanlänkade övningar fann vi oss ha kommit varandra nära och dessutom ha bildat par. Paren tog sedan en pratpromenad för att intervjua varandra. Till kaffet fick vi höra något om alla och några förväntningar inför de tre kursträffarna lyftes fram. Bra inspel både för det fortsatta kurspasset och inför kommande träffar. Skönt att kunna justera innehållet så det möter förväntningarna så bra som möjligt.

Skogsfloating med köksfolket från Götet

Skogsfloating – vilsam energiladdning

Ibland räcker inte skogsfloatingrummet till utan vi får jobba med annat också. I det här fallet var ett par av målen med konferensen att lära känna varandra lite bättre och att alla ska bli sedda i gruppen.

Efter incheckning och lunch på VANN spa, hotell, konferens möttes vi för ett par timmars aktivitet utomhus. Dagen var fram tills vi gick ut grå, regnig och blåsig. Men, när vi kom ut hade vinden lagt sig och de sista molnen drev bort. Skönt!

Samtal och skogsfloating har öppna sinnen och närvaro gemensamt. Fniss kan vara ett sätt att nå dit så vi började med en övning som generade lite fniss, lite rörelse, att bli sedd och som resulterade i par. Under vår tysta och långsamma promenad upp till samlingsplatsen var parens uppgift att visa varandra detaljer eller bilder man såg längs vägen. När vi delade bilder och upplevelser i hela gruppen visade det sig att många hade sett samma saker, som träd men också många olika. Att se olika är en gruppstyrka som kan användas på många sätt, både i det professionella och i det privata livet.

Idag var som sagt gruppen större än antalet skogsfloatingstolar så halva gruppen tog en pratpromenad. Vi fortsatte i samma par som redan börjat samarbeta och samtala ljudlöst. De fick en halvtimma att pratpromenera med två frågeställningar som styrning. Av kommentarerna vid återkomsten att döma hade de en skön och givande pratpromenad. Samtal under rörelse i ett omväxlande landskap blir annorlunda än inne vid arbetsplatsens fikabord.

Övriga tog de sista stegen upp till skogsfloatingrummet där de fick möjlighet att vara naturligt härvarande med naturens ljud och mönster som sällskap. Skymningen kommer tidigt så här års. Närtiden var inne att komma tillbaka från skogsfloatingresan var det dags att tända fotogenlyktorna. Lyktor i skogsfloatingrummet så att skorna hittas och sedan ett ljusspår som leder tillbaka ner till samlingsplatsen.

Under den korta promenaden tillbaka till Vann utbyttes erfarenheter och tankar från samtal och skogsfloating i nya par. Vår utestund avslutades med en kort summering och några tankar för hur effekten av utestunden kan användas av gruppen framåt i tiden.

 

Värdet av mellanrum

Mellanrummen ger möjlighet att se den stora bilden.

Att tänka sig en arbetsdag utan en viss mängd oplanerat tid för spontana möten känns främmande för många. Ändå är det precis så vi planerar möten och konferenser. Det finns en utbredd rädsla hos mötesbokare och många konferensarrangörer för att det ska bli tyst eller att det ska se tomt ut i programmet. Det är en rädsla som borde bemötas med vilka möten som uppstått mellan deltagarna och var de skett.

Med stor sannolikhet är det mellan konferenspunkterna, på väg till hotellrummet, under middagen eller över kaffet som de bästa samtalen utspelat sig. Hur skapar man då de här mellanrummen i programmet utan att minska det planerade innehållet? Ett sätt som jag upplever som effektivt är att se fika och lunchpauser som pedagogiska finesser.

Efter många års utbildande har jag kommit till insikten att samtalen fortsätter kring temat även under pauserna. Att skicka iväg gruppen på fika tillsammans med en frågeställning kan var kontraproduktivt, pausen ska ju bland annat ge utrymme för toabesök eller några enskilda minuter för reflektion eller vila. Men, de samtal som uppstår spontant kommer att fortsätta inom temat, tillsammans med andra deltagare och ur nya perspektiv. Just den blandningen ser jag som den stora vinsten. Den direkta anknytningen till den egna verkligheten och upplevelsen ger ett djup på erfarenhetsutbyte och lärande som är svårt att uppnå på annat sätt. Därför är de, till synes tomma programpunkterna bland de värdefullaste i programmet.